Akvarellhöst
Två tredjedelar återstår av oktober, äpplena har trillat till marken och ligger där och rodnar. Naturen går i orange och gult, men några träd envisas fortfarande med sensommargrönt, vägrar klä sig i höst. Himlen brinner var och varannan afton, molnen blir pastellrosa och sedan kommer mörkret redan klockan 18.
Ute är det kallt och friskt. Det luktar nästan-vinter-men-inte-riktigt-än. Som att byta däck på bilen och som rosiga kinder. Det luktar frostbitna löv och varm andedräktsrök. Om jag inte fokuserar känns världen som akvarellmålningar. De där som hänger på väggen på caféet där jag äter söndagsbrunch. Det är fint.
Så fint formulerat, att världen känns som akvarellmålningar. Åh. <3