Herbarist, javisst

Jag är lite rädd för att prata så högt om förhoppningar och önskningar om framtiden att jag själv börjar tro på att det kommer bli verklighet. Det kanske låter sorgligt, men det är ju så himla jobbigt att bli besviken. Samtidigt lever jag i framtiden, mina drömmar är min drivkraft och idéerna är ofta alldeles för många. Jag är verkligen det allra bästa exemplet på att människor inte går att placera i fack, för jag korsar linjer flera gånger om dagen; pessimist, drömmare, idéspruta och prokrastinerare.
En av mina allra största förhoppningar är i alla fall att en dag äga och driva en liten mötesplats. Det kan vara ett café, ett galleri, en presentbod eller en återförsäljare av västerbottniska delikatesser. Kanske kan det vara allting kombinerat, kanske kommer det vara något helt annat. Jag drömmer om en gammal fin lokal med så mycket växter att du kan känna syret i luften där inne. Lite som i den nya butiken Herbarist i Sundsvall. Här hade jag kunnat stanna förevigt, herregud vad ont det gjorde i magen av längtan, herregud vad det fick mitt hjärta att bulta av upprymdhet för framtiden.
Här fanns precis allt jag tycker om; fina tavlor, växter i alla möjliga former och storlekar, solljus som filtreras genom lövverk som slingrar sig uppför väggarna.
Det var vackra gamla möbler, slitna trälådor och snirklig handstil. Övervåningen var lite som ett hem och lite som en dröm och för ett ögonblick kunde jag nästan se mig själv ge upp husdrömmen för en lägenhet med cirkulärt sällskapsrum. (Ps. hur filmstjärnig var inte Jonathan där i sin stol där han slog sig ner i väntan på att jag skulle sansa mig?).
Ja, ni ser ju; en butik som lika gärna skulle kunnat vara det allra drömmigaste hem. Så mycket inspiration.
Här fanns givetvis också mängder av mina favoritväxter; kaktusar! Älskar den som ser ut som en fot med fyra tår!
Jag vet, jag vet. Ni tänker också "näe, ett jäkla takfönster också, vad är detta för paradis?!" och då ska jag berätta för er att det var två takfönster. Två! Tillsammans med gamla möbler, skolplanscher, torkade växter och allt möjligt fantastiskt du bara kan tänka dig. Superlativen flödar, jag vet, men det här är seriöst bland det absolut vackraste jag sett. Och det var så fint att se att något som jag sett som en dröm existerade på riktigt, att det faktiskt är möjligt. Nu ska jag fortsätta titta på lokaler på blocket, utveckla mina egna små projekt och drömma vidare, så får vi se vad framtiden bjuder på.

Snart ska jag dessutom ta tåget hem till mitt nya lilla krypin. Men det är en annan historia!
Livsrapportering, Vardagsflykt | |
#1 - - Linnea Aurora:

men åh, så fint!!!!

Svar: Det var bäst!!!! Vill bo där.
Thea

#2 - - Joré Dirgélaité:

men hur fantastiskt fint??? blir ju helt förtrollad!!

Svar: Typ ohanterligt fint! Var som en liten dröm som gömts undan i ett litet tegelhus i utkanten av centrum!
Thea

Upp